januari var ingen bra månad. det är den aldrig. jag var tystlåten och knepig och hade luggen så långt åt sidan som det gick. jag fotade typ hela tiden och dansen gick så himla dåligt. knepig var jag. knepigast.
det blev februari och efter ett och ett halvt år såg jag fortfarande ut som en liten tanig anorektiker. vilket jag var. men inte då. där var jag nästan frisk. men still too skinny. vilket jag inte insåg då. well, februari var; lam typ. som vanligt. jag fyllde fjorton och sånt. var ganska ensam. men gillade det. typ.
plötsligt, from nowhere, blev jag ganska söt. haha. liksom. innan hade jag varit narig och tanig och äcklig. nu kändes det lite bättre. lite lättare. har jag för mig. luften blev varmare och gjorde mina andetag lättare. truetrue babe. egentligen, vad gjorde jag hela mars? jag minns ingenting. damn.
april var vårigt och varmt och jag har för mig att jag var lycklig. för det mesta. typ allmänt glad. jag fotade ungefär hela tiden. ja, det var typ det mitt liv gick ut på just då. och jag måste medge att jag saknar det lite. inte att vara ensam så mycket som jag var då, men att fota. att ägna timmar åt det. det orkar jag inte längre. I'm too lazy helt enkelt. sucks.
fotade fortfarande mycket yes. hade fotosessioner med mig själv i badrummet. okej det lät fel, men jag et vad jag menar. ni vet, förhoppningsvis, vad jag menar. well, jag var på popadelica med fluff och mackan. och tabita. det var fint men kallt. och jobbigt. men iallafall. maj, som jag ser det nu, var en bra månad. jag började umgås med mer tilda igen. och det gjorde mig glad.
i juni upptäckte jag charmen med att dricka. visst gick det till överstyr, m
en kul kan ingen neka att vi hade. vi ägde. ägde alla. juni var början på ett nytt liv. och på den bästa sommaren jag upplevt. jag umgicks mer och mer med lovisa, michelle och stina och sen åkte jag till öland och spenderade en ganska stor del av juni där. mysigt. långtråkigt men fortfarande mysigt. jag badade och var på lådbilslandet där jag träffade lådbilskillen. haha. åh det var så bra. ända tills han sprang där och vinkade så att pappa skulle stanna bilen, men pappa stannade inte. körde. bara körde. det var sorlligt. men kul ja.
alla har en antar jag, och juli var min. fjortisperiod alltså. herregud så jag såg ut. du och jag tilda. fjortisar. som fan. well, det var fint. kul. jag hos lovisa i borås och vi var i göteborg och allt. mycket mys. och tilda följde med mig till öland. underbara dagar kan jag säga. borgholm hela tiden. och så ku lsom vi hade, i stugan, på lekparksgrejen och stilkillen och sameer och allt. du vet. det är dina och mina minnen. ingen annans. och jag kommer aldrig att glömma det, det är en sak som är säker.
augusti. halmstadmånaden<3 snigelsexstadenmånaden<3 skapandet av the pamelas<3 tack cidervictor. tack vare honom är vi de två vi är idag. du och jag michelle. för alltid. pamela 1 + pamela 2. det är lixom bäst. sanningen. utan dig är jag inte hel. för jävla bra. jag tänker inte berätta mer om halmstad (vilket inte spelar någon roll för alla vet redan haha). det är vårat minne lixom. jag är så glad att du bjöd med mig fastän vi inte kände varandra. tänk om du inte hade gjort det. den tanken har slagit mig och skrämt mig allt för många gånger. it's sick baby. it's sick. men well, jag var på kräftfiske med min släkt som vanligt ochså. och det var trevligt såklart. it was. sen åkte jag och charlotta på way out west! seriöst det var underbart. vi åt världens godaste hamburgare haha, och så såg vi antony. världens bästa männsika. det var grymt! 1-2-3 VÄÄÄÄÄÄRMLAND. eller hur fluff?
jag blev kär i kärleken och åkte på konfaläger med de bästa. jag och michelle sprang runt ute om nätterna och ni fattar inte hur bra det var. spetember september september. det var faktiskt riktigt kul. det mesta. månaden innehöll en hel del kan jag säga. mycket bra, men ganska mycket idioti. let's not talk about that okejokejokej. jag blev sårad. fast egentligen så var det nog inte så farligt. men jag är överkänslig. ja det är jag. det har jag insett. idioti.
jag har inga bilder alls från oktober typ. vad gjorde jag i oktober? jo jag åkte till malmö på höstlovet och träffade mina fyra nya låtsasbröder. jag var deprimerad, jag var glad, jag började skriva. skriva mycket. right.
emma, våran klassföreståndare, slutade (eller sure, det kan ha varit i oktober, men i november tog vi bilderna) och jag dansade och dansade och det gick mycket bra. är så himla glad för det. izabella säger att jag har utvecklats så himla mycket och det känns förjävla bra. lovelovelove.
mina sår började rispas upp och när de inte fick mig att flyga i himlen så låg jag och krälade i leran.
till slut kom december och kylan blev starkare och mörkret åt upp ljuset och lät oss irra runt och halka och ramla. not that funny. well, jag kan ännu en gång inte minnas vad jag har gjort. jag har fått mina första betyg, vilket, enligt mig inte är någon big deal, jag har åkt pulka med tilda, umgåtts jättemycket med stina och saknat michelle som en bajshög. tänk om hon skulle varit i kina nu. vad skulle jag gjort då?
Druckit alkohol? - det har jag Rökt? - sannerligen Snusat? - ja Varit full? - truetrue Rökt vattenpipa? - nä Däckat? - svar ja Blivit påkommen? - det har jag Kysst en främling? - yes Fått ett sugmärke? - yes Gjort ett sugmärke? - yes Har haft oskyddat sex? - nä Har strulat med fler än en person under 24 timmar? - sure I have Kysst en kille i klassen? - nä Gjort något dumt? - klart jag inte har Gjort något som du ångrar? - finns inte tid att ångra Strulat med ditt ex? - nej Sagt nej till sex? - ja Fixat dig i timmar? - I sure have! Gråtit inför mer än 10 personer? - jajajaja Smygit ut? - att jag har Sovit brevid någon av samma kön? - yes Sovit brevid någon av motsatt kön? - det har jag Lekt med någons känslor? - svar jaaaaaaaaaa Älskat någon så du skulle kunna göra vad som helst för den? - nej Gråtit dig till sömns? - det vet jag inte Gråtit framför någon du älskar? - ja Har haft sex ute i skogen? - nej Kysst en tjej? - stina & michelle haha Vaknat av att du gråter? - nej Skrikit ord som hora och slampa till någon? - nänä Mått bättre eller sämre av alkohol? - både Slagit någon på skoj? - varje dag Blivit slagen på skoj? - varje dag Lärt känna över 10 stycken nya människor? - det har jag säkert Gått bakom ryggen på någon? - ja Varit på sol semester? - nej Badat i havet? - nej Har haft snöbollskrig? - nä. men blivit snöbollad (bra ord!) Sett en hel fotbollsmatch? - ja, med lovisa ye Varit på sjukhuset? - nänä Sovit i över 12 timmar? - förmodligen Sett en film mer än 10 ggr? - haha ja Lärt känna någon via internet? - det har jag Velat dö? - sannerligen Fått ett IG? - hmmmmmmmmm Åkt buss i över 10 timmar? - nä Varit ute en hel natt? - jajajaja Svikit en vän? - det har jag
åh tilda, minns du hur kära vi var i honom? han gav oss andnöd och vi pratade inte om annat än honom. och hur många gånger grät vi inte över att vi aldrig skulle träffa honom? jag saknar det. faktiskt. det gör jag. underbart.
när snön kom föll bitarna på plats. vissa bitar. obetydliga, men ändå så viktiga bitar. i blommig kjol och med en tom blick satt jag där, men jag fixade det. i fucking did. och nu är det över. nu kan jag ägna mig åt mer obetydliga saker. saker som jag vill, och tycker om. jag känner mig ganska lugn, even though jag har mycket att oroa mig över egentligen. men jag orkar inte. säg någon som orkar. jag har oroat mig way too much och står inte längre ut. eller, jag kommer fömodligen vara likadan, lika neurotisk och knäpp, men mitt sinne har lugnat ner sig, börjat slappna av mer. snart är det jul, och sedan nyår. snön faller utanför och jag känner att nästa år kan bli början på något nytt. nej, skratta inte nu, det här är seriöst. det känns bra, som om att man får en ny chans att göra sitt yttersta och en ny chans att glömma all gammal skit som man så länge haft runt omkring sig, och det kommer bli bra. jag bara känner det. och bara så att ni vet, jag älskar pamiiiiiii, hon är bästbästbäst!
idag ska jag till a6 med fluffi och köpa alla julklappar eftersom jag inte har köpt en enda, och jag har en prettttyy stor familj att köpa till. asjobbigt. jag orkar inte med julen, seriöst. den suger.
1. jag älskar när tvättmaskinen är på i badrummet för då blir det så varmt där och då är min enda önskan att bara får sitta där i min ensamhet och bara vara. love it. och det är asnice eftersom resten av vår lägenhet är kall som antarktis, uschfyfan.
2. jag älskar nässpray! skulle nog seriöst inte klara mig utan det. jag måste kunna andas genom näsan för om jag inte kan det så inbillar jag mig alltid att jag kommer att dö i sömnen, så tacka gudarna för nässpray, even though jag är på gränsen till missbruk, yo.
3. jag tänker på skånska. galet? ja. har helt enkelt pratat för mycket skånska med michelle i halmstad och allt. crazyyyy.
4. jag är jätteful när jag skrattar. jag menar inte fulsöt eller typ charmigt ful, utan verkligen ful som stryk, ful som bajs. ni fattar. och saken blir ju inte bättre av att jag skrattar som en gris. som en tant. typ.
5. när jag bråkar med mamma, vilket jag gör väldigt ofta, burkar jag låsa in mig i badrummet och spola jättemycket så att jag slipper höra hennes röst. moget? ja, mycket moget!
nej, jag tänker inte be om ursäkt för min dåliga uppdatering. jag har inget att be om ursäkt för. absolut inte. jag är så aggressiv nu för tiden, don't know why och det suger. allt känns så konstigt och jag är paranoid. som fan. mina tankar är inte sunda. jag borde ta en paus. typ komma bort från allt ett tag. egentligen. jag tänker så alldeles för himla mycket. herregud. jag orkar inte med att inte veta vad jag har människor. jag vill ha precision, men ni skrämmer mig med era steg. med era drag och jag tappar min säkerhet. jag är så osäker. osäker på allt jag gör och nu har jag krånglat till det rejält. men det är lika bra att hålla käften och forsätta. vad finns det för andra val? jag är för feg för att göra som jag vill. för konstig för att kunna välja själv. hjälp mig. hjälp mig inte. sanningen gömmer sig alltid när den behövs som mest.
min hud var infekterad och röd, precis som du i min mardröm; enbart iklädd sandkorn och mina sinnen försvagades genast. sekund för sekund. vi smög försiktigt förbi fönstret och lurade allas ögon med kärlek och förtroende och de älskade oss. det gjorde dom fan. fan. blinkande ljus i natten och marken var frusen. vi dansade i natten och rullgarinderna rasade ner för att hindra människors ständigt sökande blickar. för att undanhålla sanningen och för att dölja allt. för att blinda oss alla. tvinna våra själar på sockervaddspinnar och träng er igenom våra lemmar likt grillspett genom kött. natten ledde mot sitt slut. vi kammade våra benor och tvättade våra skor. aldrig skulle vi visa oss svaga. visa att vi var människor. never. vi - du och jag, var så mycket mer än det. vi var gudar i en lufttom vattenhåla, vi var prärievargar på solen och hur vi än tog hand om er och log mot er och hur länge ni än levde på våran karisma så visste vi det hela tiden. vi såg sanningen speglas i era ögon och vi vet att ni tänkte det hela tiden. anade det. att hur ni än försöker, hur vi än försöker, så kommer ni aldrig bli lika bra som vi. inte ens av ett under.
i en garderob fylld av tomhet låg jag. med utspridda armar och ett udda leende på mina rödmålade läppar. kylan åt, likt en köttätandeväxt äter en fluga, upp mig inifrån. jag hade aldrig förr varit en vilsen person, men här - i min ensamhet, upptäckte jag att min desperation hade förflyttatts till en ny nivå. ett svårare stadie och jag ljög. ljög om min barndom, mitt ursprung, och om mina vänner och om alla dessa somrar vi genomled tillsammans och ni spottade mig rakt upp i ansiktet, var uppriktiga, sa som det var. sa det som ingen ville höra men som alla visste och gömde i en korg på ryggen. trots det log jag. log mitt fåniga leende. bad om nåd. bad om nåd på mitt eget skrämmande sjukliga sätt och ni sa att så skulle ni aldrig bete er. aldrig. ni påminde mig om det tills min hjärna inte förstod något annat. aldrig. för ni var vuxna. tålmodiga. men jag visse att, när ni insåg att ingen älskade er skulle ni falla ner samma väg som jag, störta mot ett klippblock för att tillslut krossas av ett hav av ilska och mörkret skulle vara oändligt. ingen skulle sakna er. visst, tårar skulle fällas. ett eller två varför, men dagen därpå skulle ni glömmas. förträngas. precis som alltid och det sista äpplet föll till marken och hösten var förbi. ingen skulle bry sig. bara så att ni vet. bara så att ni är beredda och jag säger; ta det från någon som vet. någon som har gått igenom det här och än en gång skrattade ni mig rakt upp i ansiktet men jag slutade aldrig kämpa. hjärtformade kuddar mot min blåslagna kropp och min smärta upphörde för en stund eller två. stunder som dessa var obetalbara i ett liv av svordomar. stenarna viskade mitt namn och telefonen ringde men vi svarade inte. aldrig skulle vi svara. vad fanns ute i verkligenheten nu, som vi inte kunde skapa här, i våra drömmar? vem fanns där ute i verkligheten som kunde vara bättre för oss än oss själva? håll käften, ingen förstår ändå.